Har precis vaknat. Somnade när jag nattade mina pojkar. Inget ovanligt med det, men nu vaknade jag av en mardröm. En sån mardröm man drömmer som mamma till två små underbara barn. En sån mardröm man drömmer när man har separerat och är livrädd för vad exmannen ska hitta på om han blir tillräckligt bitter och förbannad.

Jag drömde att jag tillbringat dagen med pappan och pojkarna. Sen var jag plötsligt med älskling. Vi är av någon anledning hos mina föräldrar. Jag tittar ut genom köksfönstret och ser min lillkille sitta i pappans bil. Jag förstår att pappan har kollat mig. Jag vrålar till älskling att "stanna här!" och rusar ut. Jag ville ju inte att han skulle rusa efter och så skulle pappan se honom och så skulle allt bli än värre. Jag rusar i alla fall ut bara för att se att han kör iväg. Det är halt ute och jag tänker att han kommer köra ihjäl mina barn. Jag rusar efter ... sen vaknar jag ...

Nu har jag tvärångest. Jag tänkte tanken att jag skulle bara gå upp och borsta tänderna och sen lägga mig och försöka sova, men jag inser att jag inte kommer att somna. Nu är jag så rädd och tankarna så ostyriga mitt i natten. Det värsta är att en sån här dröm spinner jag vidare på utav bara fan. För närvarande är jag tillbaka i den verkliga mardröm jag hade i början av vår separation när pappan berättar att han kontaktat advokat "bara ifall att". Fatta vad ångest jag hade då ... hmmm ... inser nu att det känns ganska märkligt att ens tänka tanken att det är honom jag har tankar på att gå tbx till, han som ringde advokat för att ev försöka ta mina barn ifrån mig :/. Men då hade jag ångest.

Nu har jag ångest. Sitter och är mest bara rädd, rädd för vad pappan ska göra den dagen han inser att det blir ingen återförening. Han har en bästa vän. Gissa vad hans bästa vän har för yrke ... polis. Suck. Pappan nämnde bara i förbifarten en dag att denna vän, polisen, sagt att behöver han ett "frislag" (dvs slå nån på käften och komma undan med det) så skulle han, polisen, fixa det åt honom, pappan. Jag kan ju säga att jag hajade vinken ... Han syftade såklart på om att slå min älskling på käften. Nu vet jag ju iofs inte om han hade lyckats precis bra. Tror mig vara ganska säker på att älskling kan skydda sig, men det spelar ju mindre roll. Om pappan kan få hjälp med en sån sak av en polis, vad kan han då mer komma undan med? Jag menar, tänk om det kommer till en vårdnadstvist ... då är det förmodligen inte så dumt med en polis i sin kortlek. Jag skulle aldrig dra allt till en vårdnadstvist. Jag är i den fulla övertygelsen att barnen behöver oss båda. Men jag litar inte på att pappan resonerar likadant. Hans ego är fruktansvärt tilltryckt och han är enormt bitter och känner att jag lämnade honom för min älskling och inget annat.  Det var bara sista droppen som fick mig att gå. Att vårt äktenskap var slut lååångt innan dess är han inte intresserad av att tänka på.

När vi satt en dag och pratade lite i lugn, så sa jag att jag var osäker på om han kanske ville ha mig tbx för att det hade varit så j-vla gött att ta mig tbx från älskling som han anser förstört hans familj. Men pappan hävdar att han visst snuddat vid tanken, men nej, det var inte därför. Han vill inte ha mig att trumfa med, han vill ha mig tbx därför att han tror på vår familj, tror på oss. Jag vet f-n inte vad jag själv tror och en sån här natt vet jag ännu mindre. Hatar mardrömmar av detta slaget. Ge mig en mardröm jag kan hantera med drakar och demoner ... inte en skopa verkligehet ...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja, det är sant ... idag är det krossade-hjärtans-dag ... Med andra ord är det min dag. Inte har jag blivit firad dock.   Tja, onekligen länge sen ... Vad har hänt? Tja, mitt livs kärlek har lämnat mig.   Jag är totalt krossad. Tveksamt om jag nå...

Ibland är ju mardrömmar alldeles too much ... inatt hade jag en sån ... den sitter fortfarande kvar i kroppen och jag vill inte gå och lägga mig. Rädd för att somna. Inatt drömde jag att mina chefer började lägga över mina arbetsuppgifter på andra ...

Jaha, det var ju ett tag sen ... onekligen ... Var ju tvungen att slå en flukt på statistiken bara för att det är lite roligt. Jag hade ju verkligen inte trott att någon alls skulle hitta in på den eftersom den varit stendöd hur länge som helst. Men ...

Det kryper i kroppen och jag önskar bara att någon serverade en lösning åt mig. Tänk att det ska vara så svårt att veta vad man själv vill och känner??!! Jag trodde jag var förvirrad som tonåring, men det var banne mig ingenting mot vad jag är idag s...

Rubriken säger väl allt ...